Veabacken och Gastaberget.
Innan den nya vägen Augerum-Torsås byggdes, som nödhjälpsarbete i mitten på 30-talet förra århundradet, hade vägen en annorlunda sträckning.
Strax öster om "Nollan", där vägen delar sej mot Kättilsmåla och Germundsmåla, gick vägen i en lång , brant stigning uppför Gastaberget. Bergets mäktighet kan förstås när man ser de nästan lodräta bergssidorna öster om den nya vägen. Där man har berget på östra sidan och Lyckebyån på den västra.
Den delen av den gamla vägen kallas i folkmun för "Veabacken". Man kommer in på den om man efter bara knappt hundra meter på Germundsmålavägen, tar av åt höger på den lilla anspråkslösa grusvägen. Efter ytterligare något hundratal meter börjar stigningen uppför Veabacken.
När bönderna kom med sina vedlass, på väg in till tätorten för avyttring av sin ved, var man tvungen att lasta av halva lasset nedanför backen. Åka uppför backen, lasta av det halva lass man fått med sej upp. Åka ner igen och lasta på halvlasset man lämnat. Lasta på detta och åka uppför backen. Lasta på den andra halvparten däruppe. För att sen kunna fortsätta sin resa in till staden med sin vedleverans.
Därav namnet Veabacken.
Det viskades om att gastarna i Gastaberget hade ett finger med i sammanhanget. För en och annan av allmogen som hade lite kontakt med dom, kunde utan problem forcera den enorma stigningen utan att spränga det stackars dragdjuret.
Så har det berättats!
Nils D
Denna sida är visad 2991 gånger.
Denna berättelse är skapad av:
Nils Dahlgren, 2013-12-08
Redigerad, 2013-12-08 21:25:12