LOGGA IN
OM ROTBYGD


Det blev aldrig någon järnväg i Kättilsmåla, men planerna var långt gångna. Foto: okänd.
Det blev aldrig någon järnväg i Kättilsmåla, men planerna var långt gångna. Foto: okänd.

Järnvägen som aldrig blev av

Forskning utförd av Bo Jalling.

Järnvägsbyggandet i landet visste inga gränser. Nya järnvägslinjer tillkom undan för undan, med olika spårvidder. Den smalspåriga "Krösnabanan" mellan Nättraby och Alnaryd är en av de mest kända i sydöstra Sverige, men även Kättilsmålabygden fanns med i planerna för byggandet av en smalspårig järnväg.

Planerna, som under åren 1910-12 var ganska långt framskridna räknade med sträckningen Norra Flymen-Fjärdsjömåla-Porsgöl-"Norrmanslien"-Giseryd mellan Gisasjön och Strågsjön, till Biskopsberg och därifrån över Lyckeåborg till Lyckeby (alternativt Torskors).

Hållplatser planerades vid Norra Flymen, Fjärdsjömåla, Porsgöl, "Norrmanslien", Bettamåla vägskäl, Giseryd, Krokebro och Holmen.

Den beräknade kostnaden var på 31 000 kronor och järnvägen hade säkert kommit till stånd om inte planerna mött hårt motstånd hos befolkningen i byarna. Många bönder var rädda för att tågen skulle skrämma deras hästar i sken. Ett annat argument mot järnvägsbyggandet var att man befarade för stor konkurrens inom vedförsäljningen till hushållen i Karlskrona. Med så lätta transportmöjligheter som järnvägen skulle erbjuda kunde alltför stora mängder ved forslas till staden och därmed förorsaka för låga priser.

Järnvägsbyggande motarbetades alltså och det som finns kvar är handlingar och kostnadsberäkningar som lär finnas på Blekinge Museum. Kättilsmåla förblev en vit fläck på kartan över rikets järnvägar.

Ur Kättilsmålabygden från dansktiden till idag, utgiven av Kättilsmåla intresseförening.





Denna sida är visad 1334 gånger.