LOGGA IN
OM ROTBYGD

ARVID Olsson
Värnplikten gjorde Arvid vid Kustartilleriet i Karlskrona och var förlagd på Västra Hästholmen.
ARVID Olsson Värnplikten gjorde Arvid vid Kustartilleriet i Karlskrona och var förlagd på Västra Hästholmen.

ARVID Olsson

När Arvid föddes var det inte så noga med kyrkbokföringen. 30/12 1907 står det i kyrkboken. Men där står också att han var född 1/1 1908! Prästen tyckte också att det räckte med ett förnamn, Arvid. Maktutövningen var lite annorlunda på den tiden.
Arvid firade alltid sin födelsedag den 31 december(1907).

Efter begravningen pÃ¥ mor AUGUSTA, 1910 i april mÃ¥nad, tog morfar JOHAN lille ARVID pÃ¥ sin arm och sade: "Ja du ANNA nu fÃ¥ vi ta ARVID med oss hem till PersmÃ¥la!"
Lille Arvid blev kvar i Persmåla till sin död, 1995-06-20, utom sista året, då han var på sjukhem, Östergården och Vedebylund.
I 84 år bodde han i PERSMÅLA!

Han bodde hos sin morfar och mormor. I ÄLMTARYD gick han i skola och hade träträskor
på fötterna och fick skoskav. Hans skolfröken var elak mot honom, han tyckte inte om henne!.

När han var 10 år 4 månader, 6 dagar kom läraren i skolan och sade: "Nu är ANTON död!"

Livet i Persmåla var nog hektiskt kan jag tänka???
I granngården August Svenssons där fanns många barn 10-15? Där fanns några i Arvids ålder, Harry, Edvin m.fl.

Arvid har berättat när han såg den första bilen!
Det var någon sorts lastbil som kom till Augustas i något ärende och stannade på gårdsplanen. Föraren av bilen lämnade bilen och var inne i huset hos August.
Arvid och pojkarna, kom springande från alla håll för att titta på detta underverk!
Naturligtvis hoppade de in i förarhytten och någon fick igång motorn. De tryckte på spaken hel eller halvfart, bilen började köra och körde ut i rågåkern som låg jämte boningshuset.
Ungarna kastade sig ut från bilen när den gick igång, de blev ju rädda!
Ut från huset kom August och chauffören springande med andan i halsen.
August hytte med näven och skrek i högan sky: "Nu blir det inget bröd i vinter, vi svälter ihjäl! RÃ¥gen är fördärvad! Stryk! Stryk!"

Det var första gången ARVID körde och såg en bil!

1914 när Första Världskriget bröt ut, var Arvid och morfar Johan med flera nere vid Kärrsjön i mossen där och rensade dikena.

Någon kom och berättade att krig hade börjat. Arvid var ca sju år gammal då.

Första gången Arvid hörde radio var nere i huset där skomakare Per Karlsson bodde,
det var någon slags batteriradio med flytande kristaller? Vet ej vilket år?

I närheten av Karl-Hjalmar Svenssons bodde ISRAEL i ett hus, ovanför Holkasjön. Israel hade varit en kraftkarl i sina bästa dagar. Nu var han gammal och hade bara ett riktigt ben och ett träben. Ungdomarna samlades hos Israel om kvällarna. Han berättade om sina äventyr och så kunde han spela fiol eller dragspel?.Intet öga var torrt när Israel spelat en hel kväll!

Arvid var med när man sågade upp is på sjöarna, i block och körde dem med häst och vagn in till Karlskrona. Där förvarade man dem i stora sågspånshögar, de användes vid kylning av mjölk mm. Isen höll sig långt fram på sommaren.
Det var före frysarna och kylskåpens tid.

Mittemot Karl Adolfssons gård på Johan Johnsson ägor fanns ett hus och där bodde en gumma som hette INGRID. Hon gick omkring i husen och hjälpte till och berättade nyheter. Hon plockade örter och gjorde medicin på dem. Hon var synsk och man var lite rädd för henne. Ibland var Arvid och hjälpte Ingrid, Johan skickade dit honom, han högg ved bl.a.. Då gjorde Ingrid någon slags dricka på brödkanter mm, Arvid drack det, han blev inte sjuk av det.
En kväll skojade Arvid och gänget med henne. De hällde hinkvis med vatten pÃ¥ hennes fönster.  Dagen efter kom Ingrid ner till Johan och sade: "Det var hemskt vilket oväder det var i natt, regnet öste ner!" Det regnade väl inte i natt saJohan! DÃ¥ sade hon till Johan: "Jag tror att du har fÃ¥tt ogräs i din sÃ¥dd!"
Hon förstod att det var Arvid som varit i farten.
När Ingrid flyttat från stugan bad Karl Adolfsson att Johan skulle riva den. Han sade att det spökade i huset om nätterna!

När Arvid växte upp ägdes Valfrid Göranssons gård av August Abramsson och han fru.
" Det var en elak en le gubbe!" sade alltid Arvid. Ibland var han ute och skrek så att det hördes till Persmåla. Jag tror att pojkarna var lite rädda för honom!
En natt när pojkgänget kom cyklande hemåt. Kom gubben utfarande från huset och började skrika på dem.Det fanns två grindar över vägen, en nere där tomten började och en längre upp. På den tiden var det en backe där, som inte finns idag. Gubben skulle väl se efter om de stängde grindarna. Pojkarna blev arga på gubben. Någon i pojkskocken vågade säga: "Nu pissar du gubbe och går in och lägger dig annars ska du få se på annat!"
Sen slängde de sig på cyklarna och iväg hemåt i full fart.

PÃ¥ 1950-talet tog han körkort pÃ¥ bil och köpte en grön FORD med V8 motor och hysteriska bromsar som han sade.
När han skulle in till körskolan, Nya Bilskolan, i stan körde han med bilen ner till Krokebro till busshållplatsen. Någon hade anmält detta till polisen så en gång stod de där när han kom. Men han var så gott som färdig med körkortet så det blev inget av med anmälan.
Det är många som har åkt med Arvid till olika möte Ulvasjömåla, Nissamåla, Fridhem och andra missionshus och kapell.
Ibland slocknade ljuset på Forden då satt två stycken, en på varje stänkskärm med var sin ficklampa och så tog man sig hem. Han byggde ett garage till Forden det finns kvar i Persmåla än 2013.

Arvid ägde berättarkonstens gåva! Han hade också humor!

BÃ…LGETINGEN


Arvid och Per Fredriksson satt på framsidan av boningshuset och höll på med snickeriarbete. Det var på sommaren.
De fick se att det kom en försäljare som gick runt i bygden och sålde småsaker, nålar, tråd, tyg borstar och vispar m.m. De kallades för agenter och var alltid så envisa att man skulle handla av dem.
Nu skall vi se om vi inte ska få iväg agenten lite snabbt härifrån! Alldeles innan hade Arvid sett en stor bålgeting krypa på bräderna som de höll på med. Arvid fick fatt på bålgetingen och drog ut gadden på den. Satte den på sin arm så att den kröp runt där.

Agenten kom och sade: "Titta vad jag har att sälja vad skall ni ha idag?"
Arvid satte upp armen med bÃ¥lgetingen under näsan pÃ¥ agenten och sade; Kan Ni säga mig vad detta är för nÃ¥got djur?"
Agenten rafsade ihop sina prylar och lade benen på ryggen och sprang därifrån så fort han kunde! Så blev de av med honom och fick sig ett gott skratt!

Arvid kunde röra på sina öron. Det visade han alltid alla ungar. Han sade: " Kan du vinka med öronen!" Och så gjorde han det. Alla försökte men ingen lyckades som jag vet. Han viftade med sina öron till och med när han var på sjukhemmet.



















Denna sida är visad 1789 gånger.