LEONARD Rudolf Ohlsson
Leonard var militär med koprals grad i Karlskrona. Han utvandrade till Canada 1927.
Första brevet hem till Sverige.
BästaMorbror Josef! 1927
Ja nu har man kommit till det efterlängtande landet, så nu har man det som åtminstone jag tänkt mig det här. Om jag skulle tala lite om resan! Den var i det hela tagit bra för min del jag var inte sjuk, vilket var det bästa, de andra var ganska skrala. Vi fick ett vänligt mottagande var vi än kom, hade man varit själv hade det nog inte varit för roligt, vi hade både fint väder och dåligt också, i två dygn fick vi vara så gott som inspikade i hytten, vågorna spolade över däck. Du må tro de dygnen var det icke många som var i matsalen, en gång var det en dansk och jag som spisade själva. Men det gick över som väl var, och det blev fint igen. Det var en liten ångare som vi reste med den var på 14 000 tons, men vi fick se en stor, som gick från Southampton samtidigt som vi, den gick till staterna den var på 57 000 tons, men skulle man resa hem så blir det nog med en sån där stor man far. Ja i land kom vi den 13/11 och fortsatte samma kväll till Montreal där vi låg för natten morgonen efter var vi och fick order att resa till North Bay som låg omkring 400 eng miles norr om Montreal,tåget gick kl. 10.15 på kvällen, i Montreal var vi och såg oss omkring pådagen. Kl. 10.15 åkte vi iväg mot okända öden, vi fick sällskap med en norrman som skulle dit också. Det var en gammal erfaren kanadensare han hade varit i landet i 20 år. Ja det gick hela natten och det var lite man sov den natten annars är det fint att sova på tågen här, det är bara att fälla ned sofforna såhar man sängen klar med detsamma, inte stöter det hellre och undan går det. Viv ar framme i North bay kl. 10.30 dagen därpå. North bay var en stad vilket viej trodde. Där träffade vi svenskar hur många som helst. Vi blev inkvarterade hos en Engelsman till yrket barberare, där bodde 3 svenskar förut, två i från Malmö. De arbetade inte nu de hade förtjänat så bra under sommaren så debehövde inte. Där var vi i sju dagar för vi kunde inte få något jobb som var lönande. Men så en dag fick vi kontrakt på arbete vi reste ännu längre norr uttill en stad som hette Timmins, och därifrån med hästskjuts till jobbet. De första dagarna arbetade vi med ett bygge men vi ska börja med ackordet vilken dag som helst. Här är gott om skog må du tro. Ja tro det ska gå bra med förtjänsten. Jag önskar er allesamman en god jul hälsa alla i Trollamåla. Jagskriver nog snart igen när jag får svar. Många hälsningar till eder alla. Min adress; Mr. Leonard Ohlsson, adr. Mrs Fam. Casgrove, 806 Ferguson St., NorthBay out., Canada
Timmins ont. 19/2 1928
BästeMorbro!
Hållå Josef! Jag tager mig än en gång friheten och ritar några rader till dig, jag undrar om Du fått mitt första brev. Jag har väntat brev ifrån Dig för länge sedan men förgäves, därför tänkte jag att det icke kommit fram. Jag har fått brev ifrån många i Sverige men Dig, som jag först skrev till har det icke kommit något ifrån. Men jag har hört att Du med fru flyttat till Ditt nya hem, så Du inte haft tid att skriva, och det har ju varit en massa bestyr och arbete så Du kanhända icke haft som sagt var tid. Men jag hoppas det kommer ännu. Ja här gå livet ungefär med i Sweden fastän med undantag och de icke så få. Jag trivs ganska bra här i ensamheten, jag är nämligen ensam svensk här nu, mina kamrater har försvunnit härifrån för ungefär en månad sedan, endast två man av det gamla gänget är kvar och bland de två lyckliga är jag en. Jag har visserligen sport till dem men inte mer. Vi är 25 arbetare, men inte någon svensk mer än undertecknad, så det är inte precis något trevligt men det få man finna sig i huvudsaken är att man har arbete, för nu är man så van vid det så man trivs inte utan sådant. Här är gott om arbete må du tro det är som sagt ganska knalt om det, här är för mycket folk i landet så här är arbete till ungefär hälften, åtminstone inte på vintern är det icke arbete för flera. Här går många som är arbetslösa och så är det över hela landet.
Så det är en dålig tid här nu, men den väntas bliva bättre. Men så länge man har arbete få man inte klaga, det är sällan jag gör i allafall. Jag är ju ensam och så länge man få hava hälsan så gå det ju bra. Men härär många utlänningar, som har familj i gamla landet och icke har något arbetehär, för dem är det värre.
Ja Du Josef här lever man ett annat liv än i gamla landet.Jag har jobbat rätt styvt varje dag( utom söndagarna) sedan den 23 november1927 tills idag och kommer nog att fortsätta tills arbetet slutar fram på våren. Här arbetas även om söndagarna men jag har arbetat bara en söndag detvar den 12 februari vi var och byggde på en bro över en river eller älv. Men duvet det går ju lika bra, inte har jag sett en flicka sedan jag kom hit på jobbet, men besynnerligt nog det gå lika bra i alla fall. Ja om inte rent av bättre, nog hade man roligt i gamla landet, så man har nöje av det ännu hade man inte de att skratta åt så kom det nog inte ett leende på ens läppar, men jag går och skratta varje dag åt de roliga stunder man upplevat i Sverige. Ja alla sådana nöjen kan undvikas om man sätter den sidan till.
Inga särskilda helgdagar firas här i landet må du tro t.e.x.vid jul var ju juldagen på en söndag så då var man ju fri, men annandag jularbetades det som vanligt, lika dant vid nyåret, nog var det lite besynnerligtmen det gick ju även det.
Ja här må Du tro är det skillnad mot i Sverige ett människoliv är heller icke mycket värt må Du tro. Om du läst i tidningarna så kanske Du sett att det hänt en för våra ögon stor olyckhändelse, men här bekom det folket icke mycket må Du tro. Det var i fredags den 10 det blev eld i en stor guldgruva i Timmins där arbetade 2000 man bland dem blev 40 man dödade och många ligger på Hospitalet ( eller sjukhus som det kallas på svenska). Du må tro det är icke trevligt att se en sådan syn. Det var den 3dje gruva istorleken i världen. Det kom eld nere i gruvan så det blev ju riktig panik bladarbetarna så all kunde ju ej komma upp. Här finns många gruvor i Timmins såstaden kallas för guldstaden.
Ja många äventyr har man både sett och hört på den korta tidman varit här. Morfar brukar tala om när han hoppade av tåget mm men det fick jag också vara med om, jag åkte förbi stationen jag skulle till, och måstehoppa av efter tåget gått ett stycke, så det kan man nu, ack mycket annat harjag varit med om. Det skulle taga en hel del både tid och arbete att skrivaner, ja det skulle förresten icke få rum i ett sådan här litet s.k.kärleksanslag, utan det få vi prata om när vi träffas. Jag kommer nog och hälsa på Dig med fru och kanske ni äro flera, eller ja mena ni äro icke ensamma när jag kommer. Du kan hända få presentera en eller två som jag icke känner. Förlåt mitt skoj. Ja när man kommer tillbaka så kanske man är så gammal så man få gifta sig om man få någon och gifta sig med, ”föga troligt”
Ja jag skulle kunna hålla på med att skriva i många timmar men jag måste snart börja sluta nu. Ja du Josef om Dus kulle vara snäll och sända mig Moster Bettys Adr. Jag kanhända skriver till henne om jag få tid någon gång, om hur det är i staterna, och en sak till. Du träffar Artur, bed honom sända till mig ett det senaste utkomna idrottsbladet, så jag få se lite nyheter från gamlan, och någon annan svensk tidning, om Duville vara hygglig och göra det, så hoppas jag han gör det också. Ja jag sänder hälsningar till alla på en gång. Hälsa särskilt dem där hemma i lyckan, ocheder båda Sally o Dig. Ja hälsa till ifrån mig att jag är lika glad som förr.(nej ingen sorg mig tär). Hoppas Du skriver till mig så jag få höra hur det står till.
Min adr: är Mr Leonard Ohlsson o/o Mrs. FamCasgrove 206 Ferguson St. North Bay ont. CANADA
Salong! Good bay! Josef! Skrivsnart! Se ej på slarvet, förlåt skojet. Jag svarar.
BästaMorbro med Fru!
Med anledning av det idag mindre lämpliga arbetsvädret ochlusten att hava någon sysselsättning för dagen eller rättare sagt för någratim.. Kom det mig i tanken att skriva några rader och antigen uppmuntra eder, eller kanske något annat.
Tiden försvinner i hast som en dröm men jag kan icke säga som sångaren att år efter år ilar bort, men jag kan ju säga att dag efter dag ilar bort. Och snart är vi inne i ett annat årtionde. Undras vad det ska hava i sitt sköte? Jag har nu flyttat ett långt stycke från den platsen där jag för örsta gången satte min fot på den Canadensiska mullen och är snart framme vid det andra världshavet.
Det har varit intressant under tiden och jag har icke liditnågon nöd ej heller ångrat att jag reste hit som många andra både har gjort och gör den dag som i dag är.
Det sista året nämligen 1929 har varit ” rätt bra” (” som du brukade säga”).
Undra hur det varit hemma i Blekinge eller som det heter enligt Geografien
Sveriges trädgård. Jag har icke på en lång fått något brev från Sweden, det blir icke så ofta nu som förut när my Little Girl var där, men nuär hon här i Staterna. Det var icke många dagar sedan jag skrev hem till Arvid.
Här är för närvarande sommar så det ser rätt bra ut, men jagär ju nu ute på prärien nästan ute i centrum på farmarcontry. Jag jobbar här på en stor järnvägsbro, här är bättre klimat än i?.
När jag är färdig här så blir nästa tripp Vancouver den stora staden på västkusten. Jag tror jag ska få träffa min gamle Krigskompis på resan dit. Han lär vara i en stad som heter Edmonton. Har icke sett honom på 1½ år så det skulle vara skoj. Undras hur Ni har det är det slut med honeymoon men ifall det är det, så är det väl bra i alla fall.
I hopp om svar, så slutar jag mina rader med de bästa hälsningar till Eder alla hälsa Hugo o Edvin och alla andra andra.
With bestwishes I remind asusal yours frendly Leonard
Adr. Leonard Olson, gen. Del, Kapuskasing ont., Canada
Mrs. Lindberg sänder mig breven, Hälsa eder lille baby. Jaghar glömt namnet.
" The Pas mars 31th 1929
Bäste Broder Artur!
Jag har för det första att tacka för det mycket efterlängtade brevet som jag för ett par dagar sedan fick mig tillhanda och i vilket jag ser att du har hälsan och mår bra vilket jag också har och är. Det hade tagit lång tid men det var för jag ändrat adress och plats.
Jag reste från Kapuskasing den förste mars och min bestämmelse plats var The Pas. Det tog 4 dygn men på det femte va jag arbetsrocken igen. Nu har jag jobbat här en månad snart. Här kommer att bliva bra med arbete i sommar så det blir väl att stanna här en stund kan jag tro.
Jag arbeta nu i ett kontrakt på järnvägen till Hudson bay om Du tittar på kartan så kan Du se vad jag håller till, det är en 2000 eng. mil från Kapuskarsing.
Jag hörde att Du varit och tagit farväl med Hilma o Emmy innan de reste. Jag fick veta att de var på väg när de var ute på Atlanten och att de skulle vara framme i början på mars och nu är de framme och har det fint.
" Nipawin sask Juni den 28. 1929
Bästa Broder och Morföräldrar m. m.!
Efter att nu än en gång flyttat längre åt västern ett stycke måste jag skriva några rader till Eder.
Jag har icke fått något brev från Eder sedan jag sist skrev, men det har nog kommit bort för det är ju icke ovanligt här i landet.
Jag är kry och mår utmärkt bra och arbetar varje dag. Jag har haft tur i vinter och våren också, och nu är vi inne på sommaren, äntligen och det ser ut som det skulle bliva ett bra arbetsår 1929 åtminstone hitintills har det varit lovande för mig, det ser ut som det skulle bliva bättre när man har varit här en tid och det säger sig ju själv att på ett vis måste det ju bliva det.
Jag arbetar nu vid ett kompani från staterna, som bygger en stor järnvägsbro och troligen följer jag med dem till Vancower den västligaste staden i Canada. Man får fara landet runt det är mera penningar i det, än att arbeta på en fabrik det är dåligt betalt på nästan alla fabriker och när man är ensam så gör ju det ingenting. De som skaffar familj måste ju stoppa på en plats men det tror jag att man få vänta med än ett tag. Det är för liten "stek" ännu, undrar hur det står till med Eder där hemma i Blekinge nu om sommaren. Arvid Du har väl sluppit det stora ovädret Du hade där utanför Karlskrona. Nå hur likade Du det millitära. Det var väl inte roligt. Ja det är väl över nu hoppas jag i alla fall det mästa.
Hur står det till med Josef o Sally. De har väl hälsan. De har icke skrivet något det sista året. Ja De kanske har mycket att göra så det är därför, men jag likar att få några rader så däe någon gång. Jag är icke den som glömmer någon och icke helst morbror Josef, nej det ska jag säga att det må bli hur som helst så alltid ska det fixas upp.
Jag ska nog taga och skriva till dem när det blir lite bättre om tid.
Ja många kära hälsningar till Eder alla hemma. Hälsa Artur och Josef o Sally och alla.
Med all Broderlighet Leonard
Ds Jag kan hälsa från Hilma o Emmy o John alla må utmärkt bra. Har icke fått något brev från Betty nu.
Good bay little Broder! "
" Kapuskasing 20 Januari 1929
Bästa Kamrat och Broder!
Jag har just för två dagar sedan bekommit två brev ifrån Dig och vad jag fick se då jag öppnade dem var Dig fastnad på plåten det var väldigt så fet Du blivit det senaste året, det är bra ät och bliv fet Du, ja det ena brevet var rätt gammalt men välkommet ändå. Det senaste brevet var en sorglig händelse i, i det att Ludvig är icke mera till. Jag visste det förut för både Arvid och Svåger min, har skrivet det förut. Jag hade skulle skickat det, ja ett kort till Dig också men nu kan jag icke göra det för jag har icke några med mig nu för tillfället.
Jag arbetar nu under vintern bland timmermännen i skogen långt ute i vildmarken.
Jag var nere och firade jul i Kapus och hade det trevligt må Du tro.
Undras hur Du hade det vid Jul. Du var väl inte hemma?
----- Hörde Du varit hemma hos morfar o mormor ett slag, det är bra att Du hjälper dem ibland. Jag får väl hem och hjälpa dem att skörda snart. Och brossan hade tur, som kom ut och fick göra sin värnplikt på vintern. Han är väl snart färdig nu kan jag tro.
Undras vad det är med morbro Josef, har icke hört något från honom på ett helt år. Jag har skrivet och skickat kort men intet svar har jag fått det skulle vara roligt att höra något från dem.
Ja här uppe är det Eskimåer och någon indian som lever de äro för det mästa jägare.
Här är rätt kallt må Du tro så tjälen går icke ur jorden hela sommaren.
I hopp om att Du snart svarar slutar jag med de bästa hälsningar till Dig broder.
Broderligen Leonard
Du kan skriva samma adress. Lindberg o Lilly sänder mig dem ändå."
Denna sida är visad 3533 gånger.
Denna berättelse är skapad av:
Ing-Britt Andersson, 2013-09-29
Redigerad, 2013-12-03