LOGGA IN
OM ROTBYGD

Fem stenar rör.
Fem stenar rör.

Fem stenar rör

Gränsrösen-Fem stenar rör.

Vid allfarvägar kunde gränshögar med rösen vara lämpliga landmärken och mötesplatser. Intill gränskorsningar kunde det ofta bli bråk om marker eller gränser och ibland övergick slagsmålet till att bli allvar mellan liv och död. Senare kanske man lade mer betydelse vid ränshögar genom att där kan ha varit en plats för ett hastigt dråp. Seden med en gränsmarkering är släkt med Herm, vilka var platser som folkminnet ville bevara och där vägfarande brukade öka på med stenar, för att platsen skulle finnas kvar. Guden Hermes dvs.de vägfarandes skyddsgud står för namnet. Herm avbildades med ett manshuvud och en bål.

En Hermes kunde användas som vägmärke. Hermes fanns med i den folkliga kulturen och var Ã¤ven tjuvarnas och talarnas Gud. Gränsmarkeringar var en mycket viktig institution för att veta vilket som var ditt eller mitt. Femstenaröset kunde ge namn Ã¥t ett helt berg, alla talade om det och visste vart det lÃ¥g. Sedan medeltiden var de utsatta och markerade stenarna viktiga skiljelinjer. Det var gränser mellan
länder, köpingar, bondbyar eller ägomarker. Riksgränsen mellan Norge och Sverige följer oftast vattendrag eller bergsmassiv. Gränsen är oftast dragen i räta linjer med ett röse där linjerna bildar en gemensam korsning. Mellan dessa större rösen finns mindre mellanrösen

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Mellan Persmåla och Clementsmåla gick förr en väg som numera är helt "bortväxt". Alltså har naturen tagit igen det som människan förr skapade för sin framkomst. Man kan med lite god vilja se spår, fragment av vägen och med gammal lokalbefolknings hjälp följa den.

Runt denna väg finns många skrönor och berättelser. Där vägen passerar gränsen mellan Persmåla och Clementsmåla finns ett "le", en grind som kallas "Svarta led". Grinden var så lång så den i ytteränden fick gå på ett hjul.
Strax sydväst om grinden ligger ett urÃ¥ldrigt gränsmärke. Ett "fem stenar rör". Dessa rösen var förr allmänt förekommande  där ägo- eller bygränser vinklade av. AlltsÃ¥ i ägohörn.
Hur ett sådant "rör" skulle vara beskaffat fanns nogsamt angivet i gamla lantmätaranvisningar.
Det skulle bestå av fem stenar. En hjärtsten i mitten och fyra stenar runtom, placerade så att man kunde utläsa de vinklar som ägo-eller bygränserna gick i.
Hjärtstenen skulle vara så tung att inte en man ensam kunde rubba eller flytta den. Under hjärtstenen skulle finnas "nhåghot af mänskeligh hand tillhverkhat". T ex tegel, kolrester eller annat som bevisade att inte naturen själv placerat sten här.

Ingegerd Larsson i Snickarbacken, Stensteget , född Olsson i Clementsmåla har mycket att berätta om den gamla vägen och svarta led.
En kvinna som dött i ClementsmÃ¥la skulle fraktas till sin sista vila vid Lösens kyrka. Detta var vintertid , början pÃ¥ 1900-tal, möjligen slutet pÃ¥ 1800-tal. Snön lÃ¥g meterdjup och hästarna hade svÃ¥rt att ta sej fram. Just när man passerar  Svarta led sjunker kälkarna ner pÃ¥ ena sidan. Kistan glider av , ramlar ner i snön , locket öppnas och liket faller ur och blir liggande i snön.
Att passera denna plats blev därefter synnerligen äventyrligt. Man kunde  snubbla och bryta bÃ¥de armar och ben. Att det kanske var en sömnig ko som lagt sej att sova när flickan Ingegerd snubblade hem i mörka natten, gör ju inte skrönan sämre.

Hon berättar också om hur lyktgubbarna ofta visade sej vid , eller strax intill Svarta led.Hon minns väl hur de där små gubbarna slog följe med henne och lyste upp henne nattliga promenad till hemmet.
Senare visade det sej ,  enligt Ingegerds utsago, att det i den intilliggande Dragegöl stiger upp sumpgas. Denna fosformättade gas kan under gynnsamma betingelser självantända. Lyktgubbarna är ett faktum!
Domdär lyktgubbarna har av fÃ¥vitska personer pÃ¥stÃ¥tts vara de osaliga andarna av oärliga, korrumperade  lantmätare, som vid skiftning av ägor falskeligen tillskrivit ägor till favoriserade bönder. SÃ¥dant straffar sej med att fÃ¥ irra omkring  i kohagen vid Svarta led efter sin död, betänkandes oegentligheterna man tillskapat.

Namnet och begreppet Svarta led har jag för övrigt stött på på flera platser i Sverige.

Nils Dahlgren



Denna sida är visad 1606 gånger.