Holkasjölandningen
Holkasjölandningen.
September 1944 under brinnande Världskrig 2, utspelade sej följande dramatiska händelse uppe på Holkasjön. En liten sjö, 550 meter lång och 200 meter bred, liggande i skärningspunkten där byarna Persmåla, Germundsmåla, Sibbamåla går ihop.
Historien berättades livfullt av de båda bröderna Berry och Karl-Hjalmar Svensson i Germundsmåla. De båda bröderna, då 14 och 11 år gamla, blev nämligen åsyna vittnen till dramat. Tyvärr är de bortgångna sen några år.
De berättade att de denna dag i september nämnda Ã¥r, gick de och plockade potatis. Rakt över deras huvuden kretsade flygplanet under sina övningar. De mindes hur deras mor som kommit ut med kaffekorgen till dom, viftade med en kaffekopp upp mot de djärva aviatörerna och hojtadeâ€Kom ner fÃ¥r ni kaffeâ€! Och visst kom de ner! För kort därefter tystnade motorn däruppe och planet försvann bakom trädtopparna bort mot Holkasjön.
Berry och Karl-Hjalmar förstod snabbt att något ovanligt och spännande var på gång och sprang ner till sjön, bara några hundratal meter bort. Och fick där se hur piloten och mekanikern på varsin flottör, paddlade in planet mot stranden på Sibbamålasidan. Där fanns en långsluttande berghäll, lämplig som angöringsplats.
En annan som fortfarande är i livet när detta skrives 2014 och har lite minnen av det hela, är Eric Jonasson Sibbamåla, Tors-Eric kallad. Han var då i 10årsåldern. Eric och hans far var på väg till en moster för att hälsa på, när flygplanet kom svepande över trädtopparna. Eric kan dock inte dra sej till minnes ytterligare detaljer om händelsen.
Piloten hade startat frÃ¥n vattnet utanför Stumholmens Flygstation. Kungliga Flottan hade pÃ¥ den tiden ett eget â€flygvapenâ€, med flygplan stationerade i Karlskrona , HÃ¥rsfjärden och Göteborg. Fast egentligen var det ett detachement frÃ¥n F2 , Hägernäs. Deras 4:e division som var stationerad i Karlskrona, för samverkan med Marinen. Huvudsakliga syftet var spaning och recognesering över hav och kust.
Flygplanet , en S 5, Heinkel HE 5, Hansan kallad, var alltså försett med pontoner, vilket blev en faktor att räkna med för den slutligen lyckliga upplösningen av dramat. Vilken variant av planet det var frågan om har varit omöjligt att fastställa. Det byggdes nämligen i flera olika modeller. Den motorsvagaste med blott 250 hästars motor och den starkaste motorn var på 640 hkr. Med största sannolikhet var det inte den svagaste motorn i detta plan, den hade aldrig mäktat med starten från den lilla sjön.
Den officiella anledningen till nödlandningen var tekniska problem med motorn, motorstörningar på flygarspråk.
I efterhand blev det väl fråga ställt om det inte var den så kallade SBS-faktorn som var den egentliga anledningen. SBS , eller Skit-Bakom-Spaken, kallas det när piloten själv förorsakat malören. Helt enkelt, i detta fallet, startat med för lite soppa i tanken. Alternativt, avbrutit flygningen för sent, innan soppan tog slut.
Berry och Karl-Hjalmar berättade hur bränsle beställdes från flygstationen på Stumholmen och anlände i dunkar. De två grabbarna hjälpte till att bära ner dunkarna till stranden. Måtro att de kände sej viktiga!
Allt som kunde lastas ur flygplanet, beväpning, verktyg och annan utrustning, togs bort. Piloten , utan mekaniker för viktens skull, taxade längst ner i den sÃ¥ kallade â€Holkasjö rumpaâ€. En liten smal förlängning sydost ut av sjön, bara ca 25-30 meter bred. Drog pÃ¥ full gas och ,säkert med andan i halsgropen, fick upp flygplanet ur vattnet och kunde, med minsta möjliga marginal till trädtopparna, lätta och flyga hem till Karlskrona.
Kan sätta mej in i hans situation, eftersom jag själv har gjort tusentals starter med aerodyner, försedda med flottörer. Med vett och vilja skulle jag inte vilja starta från en sjö kortare än 1 kilometer!
Det är ytterst svÃ¥rt att fÃ¥ tag i hundraprocentigt tillförlitligt källmateriel om landningen. Verifiering av riktigheten har dock erhÃ¥llits frÃ¥n Marinmuseet, vilket jag tackar för. Liknande händelser var mycket vanliga vid denna tiden. Arkiven är fyllda av liknande , eller betydligt allvarligare och dramatiska incidenter och haverier, med mycket olyckligare upplösning. Man har alltsÃ¥ inte bemödat sej alltför mycket att nedteckna sÃ¥n här â€malörer†åt eftervärlden.
Denna sida är visad 3114 gånger.
Denna berättelse är skapad av:
Nils Dahlgren, 2014-09-12
Redigerad, 2014-09-21 10:35:44