Danzigolyckan april 1955
De två fiskebåtarna KA 201
â€Emanuel†av Ungskär och KA 400 â€VÃ¥gen†av Svanhalla Ã¥kte i mitten av april
1955 till Danzigerbukten vid den polska kusten för att fiska lax. Där fanns
ocksÃ¥ bÃ¥tar frÃ¥n bland annat Inlängan, Hasslö och Nogersund. â€Emanuel†och
â€VÃ¥gen†skulle vara hemma igen den 28 april resp. den 30 april, men de
Ã¥tervände aldrig. PÃ¥ â€Emanuel†fanns John PÃ¥lsson, Carl PÃ¥lsson, Göte Ungfors
och Petter August Ungfors. â€VÃ¥gens†besättning var Erik Pettersson, Olle
Johansson och Edvin Olsson.
Från början var vädret bra, men
på söndagskvällen den 24 april blåste det upp till storm i området med kraftigt
snöfall och vindstyrkor på över 30 m/s. Stormen varade i 36 timmar och
upplevdes som ett rent inferno och var enligt flera av fiskarna bland det
värsta de varit med om. PÃ¥ â€Fortuna†av Ungskär spolades en fiskare överbord av
en brottsjö, men räddades som genom ett under av sina kamrater på båten.
Fönsterrutor slogs sönder, laxgarn för stora värden försvann och fiskebåtar
förliste. â€Diana†av Inlängan hade kontakt med â€Emanuel†vid 17-tiden pÃ¥
söndagen, det var sista gången de hade kontakt.
Den 28 april skriver Blekinge
Läns Tidning (BLT): â€Fyra Blekingefiskare
från Ungskär är sedan söndagseftermiddagen spårlöst borta och man börjar frukta
för deras öde. Det försvunna fiskefartyget är KA 201 Emanuel av Ungskär, en 33
fots knubb med fast styrhytt. Ombord befann sig 56-årige ägaren till båten,
John Pålsson, vidare Petter Ungfors, som är i 40-årsåldern samt deras söner
Carl Pålsson och Göte Ungfors, 25 resp. 20 år gamla. Enda hoppet är att den
försvunna båten tagit sig in till någon polsk hamn och där funnit skydd mot det
hÃ¥rda väder som rÃ¥tt de senaste dygnen i Danzigerbukten. DÃ¥ â€Emanuel†försvann
från sina fiskekamrater rådde stark snötjocka och svårt väder.†Det blev
ett intensivt spaningspådrag och tyska fiskare meddelade att de hade bärgat
laxgarn som â€Emanuel†lagt ut, men ingen sÃ¥g nÃ¥gra spÃ¥r efter fiskebÃ¥ten.
Fredagen den 29 april skriver
BLT: â€Under det senaste dygnet har de
anhöriga till de försvunna blekingefiskarna slitits mellan fruktan och hopp,
men ännu sent på torsdagskvällen hade man icke fått minsta livstecken från KA
201 Emanuel av Ungskär, vilken varit försvunnen sedan söndagseftermiddagen. Man
klamrar sig fast vid hoppet att fiskebåten lyckats ta sig in till någon polsk
hamn. Till ängslan har bidragit att andra fiskebåtar råkat illa ut och att
vrakspillror påträffats efter fiskebåten VY16 från Gotland, vilken som bekant
gått till botten med två man. Vidare befaras att en dansk fiskekutter förlist.
Än anses dock icke att allt hopp vara ute för de fyra männen frÃ¥n Ungskär.â€
I samma artikel skriver man om â€VÃ¥genâ€: â€SvanhallabÃ¥ten
Vågen som också rapporteras saknad är ej efterspanad och man hyser ingen större
oro för den. Båten ska nämligen inte vara hemma förrän på lördag eller söndag
och då den saknar radioutrustning för sändning kan den inte meddela sig med
andra båtar eller de hemmavarande.
Den 30 april skulle â€VÃ¥genâ€
kommit hem till Svanhalla, men den 2 maj hade den fortfarande inte kommit hem,
så nu var två båtar och deras besättningar försvunna och det fanns inga spår
efter någon av de två båtarna. Hoppet att de sju männen var i livet försvann
snabbt och BLT skriver den 2 maj: â€De
båda senaste dygnen har inte bringat något nytt om de försvunna fiskebåtarna
KA400 Vågen av Svanhalla och KA 201 Emanuel av Ungskär och deras besättningar
på sammanlagt sju man. De hemmavarandes hopp om att få se sina kära i livet har
fått hårda törnar under dessa fyrtioåtta timmar. Ovissheten har blivit en
fruktansvärd tortyr, värre än något annat. Även om det fortfarande finns ett
litet hopp att de sju tappra männen skall ha klarat sig, försvinner det snabbt
med varje timme som går. I lördags eller senast igår skulle Vågen varit hemma, men
det för de hemmavarande så välkända motorljudet från båten på ingående hördes
aldrig. Ödet synes denna gång ha slagit hårt bland människorna i Östra
skärgÃ¥rden. Sorgen vilar tung över mÃ¥nga fiskarhem.â€
Dramat blev inte mindre av att
det rapporterades att fyra fiskebåtar uppbragts av sovjetiska fartyg och
tvingats till hamn i Pionersk. Först fick svenska myndigheter inte veta namnen
pÃ¥ bÃ¥tarna, men den 11 maj skriver BLT: â€Ryssarna
namnger båtarna, Vågen och Emanuel ej med.†Därmed kunde man konstatera att
sannolikheten för att de två båtarna hade gått under med man och allt var stor.
De fyra båtarna som tvingats till rysk hamn släpptes efter några dagar och
återvände hem.
Hoppet är emellertid det sista
som överger en människa och 50 år efter olyckan hade BLT två artiklar om
händelsen. Där presenterade efterlevande till besättningarna sin teori om vad
som skulle kunna ha hänt. Förhoppningsvis får de så småningom ett klart besked
om vad som verkligen hände.
Berättelsen bygger på artiklar i Blekinge Läns Tidning april och maj 1955 och april 2005. De är utlånade av Kjell Pålsson, son till Carl Pålsson.
Denna sida är visad 4828 gånger.
Denna berättelse är skapad av:
Tommy Mia Andersson, 2014-01-08
Redigerad, 2014-01-08 18:02:33