LOGGA IN
OM ROTBYGD

Torhamns fågelstation på 1960-talet. Foto: Tommy Andersson.
Torhamns fågelstation på 1960-talet. Foto: Tommy Andersson.

Torhamns fågelstation på 60-talet

Jag har skådat fåglar och även ringmärkt på Torhamns udde under många dagar under andra halvan av 60-talet. Det blev många lördagar då vi körde moped ut på morgonen och hem igen på söndagskvällen. Jag och min kompis Tommy Nilsson brukade träffas vid Gulf-macken i Backabo (numera nerlagd), tanka bensin för fem enkronor var och köra ut.

Vi var ett helt gäng som brukade träffas därute och förutom vi två var ofta Arne Mattsson, tvillingarna Anders och Lennart Olsson, Anders Karlsson och naturligtvis Janne Jönsson från Långö som var den vuxne personen med – vi andra var ”bara tonåringar”. Dessutom fanns det flera ungdomar plus andra från Karlskrona Ornitologiska Klubb som höll till på udden.

På den tiden fick vi låna en barack av militären. Den låg under ett strålkastartorn en bit ifrån dagens fågelstation, men både tornet och baracken är riven. Det fanns verken el eller vatten så vi hade en vedspis inne i baracken för värmens skull, gasolplattor för matlagning och vattendunkar som vi fick ha med oss.

Jag minns en gång när vi kom ut och skulle stanna kvar över natten och det var riktigt kallt. På kvällen när vi skulle göra upp eld i kaminen började vi leta efter tändstickor. Vi var vana vid att Janne alltid hade det eftersom han rökte pipa, men han var inte med den här gången. Efter en lång stunds letande hittade vi en tom tändsticksask med plån, men inga hela tändstickor. Efter ytterligare en stund hittade vi en (1) hel tändsticka. Det fick inte misslyckas med tändningen. Vi stoppade in tändved och en massa papper och jag fick den tvivelaktiga uppgiften att tända. Det var nervöst. Tänk om tändstickan slocknade! I alla fall så fick vi fyr och sedan blev det till att turas om att passa elden så den inte slocknade på natten.

Det där med att hämta vatten försökte vi lösa en gÃ¥ng genom att gräva en brunn. Min far kom ut med en slagruta och pekade ut en plats där vi satte igÃ¥ng att gräva. Kom vi pÃ¥ en större sten eldade vi i gropen, öste pÃ¥ kallt vatten (frÃ¥n havet) till stenen sprack och sÃ¥ fortsatte vi. Efter mycket slit hade vi kommit drygt en meter ner, men det var fortfarande snustorrt sÃ¥ dÃ¥ slutade vi. Det blev till att släpa vatten med oss istället, det var enklare. 

Berättat av Tommy Andersson, Torhamn i november 2013.



Denna sida är visad 1873 gånger.

Visa karta

Denna berättelse är skapad av:
Tommy Mia Andersson, 2013-10-15
Redigerad, 2014-04-09 10:48:04