LOGGA IN
OM ROTBYGD

Emelies mormor Gull-Britt.
Emelies mormor Gull-Britt.

HA Knut Hahn: Emelies mormor

Mormor från Belganet

Jag har intervjuat min mormor som heter Gull-Britt. Hon är född år 1942 så hon är 71 årgammal. Vi har i intervjun bland annat pratat om hur det var att gå i skolan.

Mormor berättar att hon inte tyckte det var så roligt i skolan med alla läxor. På den tiden var man tvungen att lära sig psalmer helt utantill vilket inte var speciellt kul. Hon tyckte dock om rasterna då de brukade kasta boll, hoppa hopprep, hoppa hage och spela med stenkulor. Ämnena de hade i skolan varkristendom, geografi, räkning (matte), historia, syslöjd, sång och språklära(där lärde de sig att stava och skriva skrivstil osv) och ibland så spelade detill exempel brännboll någon timme under dagen. Hon gick i skolan i 7 år.

När man gick i tredje klass började man gå till tandläkaren. Mormor berättar att ”ibland kunde jag hinna med att åka en buss dit till Hallabro där tandläkaren fanns, om tiderna passade, men oftast fick vi cykla och det tyckte jag inte om eftersom det var långt dit och vägen gick genom skogen så det var läskigt.”

År 1945 infördes statsbidrag till skolmåltider och fria läroböcker. Så min mormor har alltid fått mat i skolan. Man behövde inte ha några speciella kläder i skolan men ofta hade flickorna kjolar och klänningar. Det hade alltid min mormor. Sen hade de inte t-shirts osv utan fina blusar. Hennes första långbyxor fick hon först när hon blivit äldre, det var ett par bruna manchesterbyxor som de sydde själva. De köpte tyger och gjorde en del kläder själva. De sydde också en väst som hon brukade använda. Mormors mamma brukade beställa hemskor som kom med bussen och så fick mormor välja ut vilka skor hon ville ha.   

År 1948, när mormor var 6 år gammal infördes barnbidrag i Sverige. Man fick då 260 kronor per år fram tills barnet fyllt 16 år. 

För mormor var det skoldag även på lördagar och på söndagarna var det Söndagsskola. De hade skollov ibland, bland annat Skurlov, då var de hemma eftersom skolan blev städad och så hade de potatislov, då var det många som var och plockade potatis men det gjorde aldrig mormor.

När de gått ut skolan började de läsa hos prästen och vara i skolköket där de lärde sig laga mat. När mormor var 15-16 år började hon jobba som hembiträde i en familj. Där fick hon städa lite, hjälpa till med maten och passa barnen. Hon tjänade 70kr i månaden.

När mormor var ung hade de ingen TV hemma. De hade bara en radio, som var jättestor. Hon brukade lyssna på Frukostklubben och Barnens brevlåda. När mormor var ungefär 11-12 år gammal såg hon sin första biofilm, och hon tror det var Åsa-Nisse. Den såg hon i Ronneby. Mormor lyssnade inte jättemycket på musik, hon lyssnade på blandad musik, det som spelades på radion.

När hon var liten så lekte hon med sina vänner på fritiden, de lekte affär och post osv. När hon var äldre, ungefär i min ålder, då var hon och dansade, tittade på fotbolloch broderade mest.

Min mormor föddes i Belganet. Ca 1960-1961 flyttade de till Ronneby och 1972-1973 flyttadede tillbaka till Belganet.

Hon gifte sig 1965. De fick sedan två barn. Deras första barn var en pojke och han föddes1966. Tre år senare 1969 föddes en flicka, min mamma.

Min mormor föddes mitt under andra världskriget. Hon minns inte mycket av det. Men hon berättar för mig att de använde sig av ransoneringskuponger när de handlade. Kriget orsakade att det blev svårare att importera livsmedel och olika varor till landet. Eftersom det inte fanns såmycket mat så var de noga med att dela upp tillgångarna mellan människor medhjälp av ransonering. Mjöl, potatis och fisk var varor som aldrig blev ransonerade. Alla andra varor var man tvungen att visa upp ransoneringskuponger för att kunna köpa. Många av ransoneringskupongerna försvann efter krigets slut, förutom kupongerna till kaffe som fanns kvar några år extra.   

Nu och då

En del saker var sig likt när min mormor växte upp med hur jag upplever hur man har det idag. Man lekte samma lekar och läste ungefär samma ämnen i skolan men hon gick i skolan lördagar och söndagar vilket man inte gör idag.

Det som var mest annorlunda då var ju att de inte hade datorer eller mobiltelefoner. TV var inte heller vanligt förrän hon blev äldre.

På hennes tid hade de potatislov, nu har vi höstlov. Pengarna var mer värda när mormor växte upp. 

 



Denna sida är visad 3165 gånger.