Estetälvan KH:Melina Reinhards mormor

Redan vid 10-års ålder var min mormor tvungen att bestämma sig för vad hon ville bli ”Vill jag börja jobba eller vill jag studera vidare?” Hon valde att arbeta och var bara 14 år då hon började som frisör i Tyskland.

Jag sitter och pratar med min mormor Petra i telefon och vi diskutera om hur det var att gå i skolan och hur det sedan fortsatte med jobbet. Det som jag reagerade mest på var att hon redan som 14- åring började arbeta. När jag själv var 14 år så var jag en liten tonåring som umgicks med mina vänner och var allmänt barnslig på något vis. Så för mig är det ganska svårt att förstå hur min mormor i samma ålder kunde börja jobba. De var tvungna att vara så vuxna då de fortfarande var barn.

Jag frågar min mormor om hur det var i skolan och om de hade stränga lärare?

-Jag var en duktig elev, sÃ¥ i vÃ¥rt klassrum var det ganska lugnt. Det enda som ibland hände var att man fick gÃ¥ ut och ställa sig utanför dörren eller i ett hörn om man var olydig. Däremot var din morfar en ganska olydig pojk, sÃ¥ han fick en del örfilar av sina lärare. Det skrattade jag lite Ã¥t, för det visste jag inte. Jag kan inte föreställa mig min morfar som en pojke som springer runt och busar. Mormor berättade att lärarna ofta fick skriva brev till hans föräldrar. De gav sedan breven till min morfars lillasyster som gick pÃ¥ samma skola. Breven kom dock sällan fram eftersom min morfar stod utanför fönstret och väntade pÃ¥ att hon skulle komma ut och gav hon inte honom brevet sÃ¥ hotade han med stryk. Jag satt mest och skrattade i telefonen för det lät inte alls som min morfar. Han är en sÃ¥ snäll man som inte skulle kunna skada en fluga känns det som.

Men som 10-åring fick du alltså bestämma dig för vad du ville jobba med i framtiden?

-Ja, jag bestämde mig för att gå i en skola som hette ”mittelschule” i Tyskland. Det betydde att jag skulle förbereda mig för arbetslivet. Jag var 14 år när jag gick ut på praktik och vid 18 var jag färdigutbildad. Sedan träffade jag din morfar och då jag var 22 år fick jag mitt första barn. Allt gick alltså väldigt snabbt och förr var det ju så att när man var gift så skulle man inte arbeta. Kvinnor skulle vara hemma med barnen och så skulle mannen jobba.

Jag frågade också hur det var under efterkrigstiden. Mormor är född 1950 och märkte inte mycket av kriget.

-Vi hade mycket tur med jobb och sådant. Jag växte upp i ett samhälle som precis hade fått igång industrier och allt gick uppåt.

Det var väldigt intressant att höra min mormor prata om hur hennes liv var. I efterhand känns det dock som att det var ett ganska trÃ¥kigt liv. Jag hade inte velat börja jobba dÃ¥ jag var 14 Ã¥r, däremot hade det varit skönt att kunnat fÃ¥ arbete efter gymnasiet. Det finns dock sÃ¥ lite jobb sÃ¥ det känns som att man är tvungen att plugga vidare om man vill ha ett bra arbeta. 

Denna sida är visad 2915 gånger.