LOGGA IN
OM ROTBYGD

Tvings Arbetarekommun

60 år ur Tvings arbetarekommuns historia. Det var en höstdag år 1918 som en skara män samlades hemma hos reparatören Arvid Bergendorf i Tving. Anledningen till träffen var att fira vapenstilleståndet och Tysklands nederlag i första världskriget. Det var den kvällen som tanken på en socialdemokratisk arbetarekommun växte fram. De som förutom Bergendorf fanns på plats var Anton Nilsson, Edvard Peterson, Alfred Friberg, Th. Hultqvist och Karl Johansson.. Samtliga närvarande var överens om att bilda föreningen, men två av deltagarna tyckte man borde gå lite försiktigt till väga, då det från storgodsägarnas sida inte skulle ses med blida ögon. Trots riskerna för repressalier av olika slag beslöt man kalla till möte den 18 december 1918 hemma hos Arvid Bergendorf. Vid detta möte beslöts bilda Tvings arbetarekommun och en interimsstyrelse tillsattes och fick följande utseende: Ordförande Herman Andersson, v. ordförande Edvard Petersson, sekreterare Arvid Bergendorf, kassör Karl Johansson. Arbetarekommunen i Tving var nu bildad och datum för detta noterades till 18 december 1918. Anslutning till Socialdemokratiska partiet skedde från och med år 1919. Tillslutningen till föreningen var under första halvåret 1919 mycket god och ganska snart var man uppe i hundratalet medlemmar. Vid första årsmötet avgick ordförande Harman Andersson och i hans ställe valdes E G Emanuelsson. För att få en någorlunda stark organisation krävdes naturligtvis någon form av inkomstkälla. Man skaffade då inkomster genom att ordna fester av olika slag. Man hade redan vid årsskiftet 1919 en nyårsvaka som gav så bra ekonomiskt utbyte att man beslöt bygga en dansbana och anordna en majfest i ”Anton Nilssons hage”. Som talare på festen kom partiets dåvarande ombudsman Elmqvist. Tanken på en samlingslokal väcktes ganska snart, men det skulle av olika skäl dröja ännu några år innan den tanken kunde realiseras. Vid första allmänna valet till kommunalfullmäktige deltog arbetarekommunen livligt och lyckades besätta åtta platser för fyra år. Följande blev arbetarekommunens första representanter i kommunalfullmäktige i Tving: Alfred Friberg, J-O Rundgren, Karl Åkesson, Frans Petersson, Edvard Peterson, Albert Niklasson, August Karlsson, August Karlsson och J.A. Lundin. Föreningens första år hade varit ganska framgångsrika med ett stort antal medlemmar, men nu började en tid då inre slitningar och ovänskap medlemmar emellan gjorde det svårt att hålla ihop föreningen. Den ene efter den andre medlemmen lämnade nu av olika skäl arbetarekommunen och på vintern 1920 tvingades man lägga ner verksamheten. De mest intresserade vägrade emellertid att ge upp och man höll ihop verksamheten med något som kallades för en diskussionsklubb. Skam den som ger sig – den 4 juli 1920 återupptogs arbetet då med följande styrelse: ordförande Alfred Friberg, sekreterare Sven Karlsson, kassör Karl Gummesson, Edvard Petersson och Arvid Karlsson. Suppleanter Albert Niklasson och Gustav Henriksson. Arbetarekommunens protokoll från denna tid och ett bra tag fram framåt vittnar om en ständig kamp för bättre levnadsförhållanden för människorna. Rätten till arbete med dräglig lön, vettiga bostäder och möjlighet till sjukvård var några problem som ständigt återkommer. Vid ett möte den 6 november 1921 togs frågan om den låga ersättningen vid nödhjälpsarbeten upp och i protokollet står att läsa följande; ”till följd av den låga ersättningen om 2 kronor per dag vid nödhjälpsarbeten beslöts att genom ordförande rikta en skarp protest på det att skälig ersättning må utgå”. Samtidigt beslöts att försöka få Sandgrenska manskören att hålla konsert i kyrkan varvid behållningen skulle tillfalla arbetslösa. Liknande aktioner och insamlingar till arbetslösa förekom under lång tid. De arbetslösa medlemmarna var befriade från kvartalsavgiften till föreningen. Arbetarekommunen avlämnade även vid ett flertal tillfällen skrivelser till socknens arbetslöshetskommité med skarpa protester för att man inte skaffade arbete åt de behövande. Sjukvården och möjligheten till läkarvård var ett annat problem, vilket kanske inte framgår i särskilt många protokoll men som naturligtvis fanns. Vid ett möte i mars 1922 står att läsa följande; ”erinrades om att anlitande av provinsialläkare till de som har en inkomst under 1.800:- kronor per år finns rättighet till statsbidrag. Beslutades framhålla för kommunfullmäktige om vikten av att kungöra detsamma”. Våren 1922 tillsattes en kommitté på sex personer för att utreda möjligheten att bygga ett Folkets hus. Kommittén bestod av Sven Karlsson, Karl Gummesson, Axel Söderberg, Hjalmar Olsson och Bonsac. Medvetenheten om pressens betydelse för att göra medlemmarna politiskt medvetna var mycket stor. Den 7 december 1924 beslutade man att sälja sin dansbana och köpa aktier i Sydöstran. Agitationen för Sydöstran var en alltid lika aktuell fråga vid arbetarekommunens sammankomster. Bland annat står att läsa i protokoll från 1923; ”eftersom de borgerliga partierna vägrar att annonsera i SSD, beslöt mötet att alla arbetare tar avstånd därifrån tills ändring sker i berörda syfte”. Vidare i protokoll från 1928; ”en uppmaning att inom fullmäktige ta upp frågan om att församlingens annonser skall införas i SSD. Ordförande upplyste om att ett sådant beslut fanns, men att vederbörande av okänd anledning ej följt beslutet”. Beslut fattades även om att ur kassan anslå 50 öre i kvartalet till de som hädanefter prenumererade på SSD. Vid kommunfullmäktigevalet 1934 förlorade partiet hela sin representation i fullmäktige. På grund av valbeteckningens felaktiga placering på valsedeln blev samtliga valsedlar kasserade vid sammanräkningen. Då arbetarepartiet vägrats någon representant i valnämnden beslöt man att klaga hos kommunalstämman för att nytt val skulle äga rum. Så blev ej fallet. Misstanken om valfusk redovisas i ett protokoll från 1928. Man ville då ha utrett orsaken till att en del personer hade blivit förhindrade att avlägga sin röst därför att, i ett fall mannen, i ett annat fall hustrun, erhållit några kronor i tillfälligt fattigvårdsunderstöd. Det visade sig att tillfälligt fattigvårdsunderstöd inte stred mot bestämmelserna. År 1934 anordnades den första stora 1:a majdemonstrationen med stora festligheter. Vid årsmötet 1940 fick styrelsen ny sammansättning nämligen; Ordförande Manfred Åkesson, Agda Svensson, Otto Schewen, Sven Karlsson, Karl Henriksson. På förslag av Manfred Åkesson bildades 1943 ett lokalt bildningsråd. De kommande åren nämns namnet Manfred Åkesson i många sammanhang och det framgår att han är en mycket starkt drivande kraft i olika frågor. Ett nytt hopp framåt i tiden till slutet av 1940-talet visar att styrelsen fått en annan sammansättning med Sander Johansson som ordförande. Övriga ledamöter var; Josef Svensson, Ida Petersson, Edvard Petersson och George Svensson. Sander Johansson kom att vara en mycket stor tillgång för föreningen under en lång följd av år framöver fram till sin bortgång 1977. Under sin verksamma tid hade han en mängd uppdrag i olika kommunala sammanhang. Under årens gång har förutom de som tidigare nämnts en hel del personer hållit i ordförandeklubban bland vilka kan nämnas; Uno Hansson, Lennart Östewall, Sven Petersson, Karl-Arne Petersson. Bland de som innehaft styrelseuppdrag av olika slag finns; Gustav Henriksson, Karl Henriksson, Einar Abrahamsson, Edvard Petersson, Ida Petersson, Bertil Bergendorf, Astrid Olsson, Lennart Månsson, Erik Johansson, Erik Petersson, Marta Olsson m.fl. Astrid Olsson, Marta Olsson och Sven Petersson är de som under senare år och fortfarande har förtroendeuppdrag inom de ”tyngsta” nämnderna. Arbetarekommunen har genom åren varit representerad i de flesta av gamla Tving kommuns styrelse och nämnder, i många fall även i den nya ombildade kommunen. En rik flora av föredragshållare har alltsedan starten besökt föreningens möten bland vilka kan nämnas Torsten Nilsson, Rune Johansson, Nils Fridolfsson, Gunnar Brånstad m.fl. De senaste årens arbete har naturligtvis inte varit av samma karaktär som tidigare. Föreningen har emellertid hela tiden försökt bevaka människors intresse av skiftande slag. I vissa fall med stor framgång, i andra med mindre, kunnat påverka besluten i en för bygden gynnsam riktning. Detta var ett litet axplock och försök att beskriva en del av föreningens historia – problem - och de människor som varit verksamma där. Då undertecknad själv inte varit aktiv under större delen av föreningens 60-åriga historia har protokollen varit den enda källan varifrån underlaget hämtats. Till sist kan nämnas att dagens styrelse består av Leif Månsson ordf., Marta Olsson Inga-Lena Åbom, Erik Petersson och Karl-Gunnar Petersson. Tving 10 september 1978 Leif Månsson

Denna sida är visad 231 gånger.