Äldre kyrkohistoria
Ur †Kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid"
Omkring år 1300 innehade ärkestolen – Blekinge, Lister och Villands härad, Örkeneds kronoallmänning i Göinge härad, samt Halmstads härad som pantlän.
För Blekinge förekommer ej i Valdemars jordebok beteckningen allmänning, men under denna natur torde lämpliga delar falla â€alla de jordar och skogar och övriga tillhörigheter därtill, vilka konungen hade i bisittning, dÃ¥ de ej var avhända, likaledes allt som han hade i Lister och dessutom mÃ¥nga bebodda och obebodda öar kring Blekinge.â€
Kungen av Danmark hade äganderätt, eller patronsrätt över kyrkorna enligt dokument: Sölvesborg år 1486, Mjällby år 1528. Dalby, Bosjö, Börringe, Tommarps och Sölvesborgs klosterkyrkor, var också sockenkyrkor. Allahelgonaklostret i Lund hade Gullarp, Hällaryd, Gammalstorp mm. Helgeands hospital i Lund hade Mölleberga, Oxie härad, Rinkaby och Mjällby.
I Lunds stifts landebok för år1569 angavs för de socknar, som då var anslutna till ett kloster, dominium till den kyrkliga egendomen som tillhörande klostret, eller dess dåvarande rättsinnehavare (Vä, Bosjökloster, Gullarp) eller redovisades ingen egendom alls (Färingtofta, Riseberga, Åryd, Kiaby, Sölvesborg, östra Tommarp), eller betalade prästen landgille till ägaren (klostret) för sin prästgård (Hällaryd, Gammalstorp).
Till det nya hospitalet i Ã…hus, anslog Fredrik I den 18:e mars Ã¥r 1528 – Mjällby kyrka. I Lunds stifts landebok är vid Mjällby antecknat att prästen ej utgjorde nÃ¥gon orera (Skyldighet att utföra), dÃ¥ detta var ett â€regale beneficium†(kunglig förläning). Dess beteckning â€1569 Ã¥rs landebok†beror pÃ¥ att dess upprättande anbefalldes i ett av Fredrik I:s brev den 11:e augusti 1569 till prästerna i SkÃ¥ne, Blekinge och Lister.
Kungen befallde den 3:e februari år 1585 i ett brev till länsmannen i Sölvesborg, superintendenten över Skåne och prosten i Listers härad, att klockarräntan från Gammalstorp och Ysane socknar, skulle anslås till skolan i Sölvesborg. Skolmästaren skulle till sitt uppehälle ha halvparten av helgonskylden (gammal kyrklig skatt för div ändamål) från Gammalstorps och Ysane socknar och vad han till dags haft uti Ysane vång (del av en bys åkermark innan enskiftet). Den andra halvparten av helgonskylden skulle liksom övriga klockartjänstens inkomster delas i två delar mellan två dugliga personer av skolan, som hade god sångröst och väl kunde tjäna till mässan med sockenprästen i förskrivna sånger. Dessa två klockarsubstitut skulle alternerande uppehålla tjänsten om mässdagarna.
Denna sida är visad 3158 gånger.
Denna berättelse är skapad av:
Dan Eriksson, 2014-02-27
Redigerad, 2014-02-27 13:36:39