Industri och service

Industri-och serviceverksamhet i Tving genom tiden.

 

Syftet med återblickarna på gamla tider i Tvings socken, är att knyta ihop Tvings förflutna med dess nutid och framtid.

”Utan historia ingen framtid” lyder ett latinskt ordspråk.

Formerna för det kommunala beslutsfattandet ändras under tidens lopp.

Forna tiders sockenstämma blev i samband med allmänna rösträttens införande 1919 ersatt med kommunalfullmäktige.

Tvings kommun är självständig enhet till och med 1951 då sammanslagning sker med Eringsboda. År 1962 ändras åter kommunindelningen. Tving,Sillhövda och Fridlevstad slås samman och kallas Fridlevstad kommun.

År 1974 bildas så nuvarande Karlskrona storkommun.

Befolkningsutvecklingen i Tvings församling med några siffror:

År         Folkmängd

1792      2920

1900      4015

1945      2460

1953      2146

1965      1555

1983      1465

2012      1062

 

Nättrabyåns dalgång genom Tving var i början av 1800-talet inte torrlagd och vid högvatten gick vattnet öster om nuvarande länsvägen 122.

Naturen förändras efter hand och i Berg kan vi se följderna av grusdrift i stor skala. Här fanns förr en stor grusås kallad Höje eller Höge backe.

Ortnamnet Tving förmodas höra samman med den forna isälv som forsade fram i Tvingdalen.

Älven  Tvingades samman där prästgården var belägen. Efter att Höje backe passerats kunde älven åter breda ut sig.

En annan teori om namnet Tving är att ortsbefolkningen Tvingats anta den kristna tron.

 

Skogs-och jordbruk var den huvudsakliga sysselsättningen för befolkningen till ca 1920-talet då industrialiseringen slagit igenom på allvar och sätter sina spår även i Tving;

Aktiebolaget Langton. Bild !

Fabriken i Tving uppförd 1933-1934. 10 anställdamed 800 kvm golvyta.

Utför; Husbyggnader - Betongarbeten förladugårdar, brunnar och gödselstäder.

Egen cementvarufabrik med tillverkning avbrunnsringar, falsrör mm.

Fabrik och lager i Tving. Cementrör ständigt ilager. Levererar maskintillverkade betongkulvertar, böjningar,grenrör, slam- och nedstigningsbrunnar.

Fabriken låg intill en väldig grusås - Höje backe- och vid Bergs järnvägsstation.

Törnefors bruk.

Vid Alnaryd bildar ån två stora fall. Därgrundades på 1700-talet en kopparhammare som bearbetade koppar för Amiralitet i Karlskrona. (Kopparhammaren ersattes troligen senare av en stångjärnshammare).  Även ett järnbruk med masugn tillkom under denna tid.

Bruket hette Törnefors Bruk och hämtade sin malm från sjöarna i området. Ägare Brukspatron Planck.

Mantalslängderna ger en uppfattning om vilken omfattande rörelse Törnefors bruk då utgjorde.

I 1744 årsmantalslängd ”Posideras Alnaryd Nr 80 av Hr Handelsman Hind.Planck i Karlskrona”.

29 personer finnsdå mantalsskrivna, däribland ; kopparsmed, manufaktori-smed,grovsmed, malmtagare, bokhållare och kontorsgosse.

Vid nästa mantalsräkning 1748 befinner sig Törnefors bruk på toppen av sin verksamhet.

 

Mantalslängdår 1748 för Alnaryd Nr 80 – Törnefors Bruk.

Tillsammans 52 personer.

Hr Brukspatronen Planck med Hustru

Bruksbetjänten Andreas Bagge

Gårdsdrängar Nils och Nils

Tjänstepiga Kierstin

Kopparsmeden Mathias Berg

Drängen Olof Matsson + Hustru

Läredrängen Jonas Kushake

Stångjärnshammarsmeden Adam EliassonHake + Hustru

Mästersvennen Erik Brun + Hustru

Kolgossen Sven Pålsson

Masmästaren Jon Jonsson + Hustru

Hyttedrängen Jonas Broman + Hustru

Uppsättaren Måns Ställhult

Uppsättaren Andreas Persson

Uppsättaren Anders Andersson

Slaggköraren Måns Andersson

Malmtagaren Per Markusson + Hustru

Dito drängen Hans Svensson

Sågaren Anders Nilsson + Hustru

Eldvaktaren Mats Gummesson

Dammvaktaren Gumme Ställhult

Kolaren Sven Hansson + Hustru

Kolaren Jonas Davidsson

Kolaren Carl Musk + Hustru

Kolaren Bonde Håkansson

Koldrängen Per Svensson

Koldrängen Mats Nilsson

Koldrängen Per Svensson

Koldrängen Per Andersson

Kolskottaren Ola Håkansson

Måns Gummesson

Kolvedshuggaren Nils Pettersson

Kolvedshuggaren Måns Pettersson

Kolvedshuggaren Carl Pettersson

Måns Pärsson + Hustru td

Gumme, tjänstepiga Elin

Holger Holgersson + Hustru

Båtsman Bergs hustru Karin

 

I nästa mantalslängd, år 1760, står Brukspatron Plancks arvingar som ägare

och bruket har drastiskt minskat i omfattning.

Endast 14 personer finns detta årtal upptagna i mantalslängden.

 

På grund av de besvärliga transporterna för brukets tunga råvaror och produkter blev lönsamheten inte så god och rörelsen avtynade.

I slutet av 1800-talet, startade en initiativrik man en kättingsmedja och tråd- och spikfabrik på platsen. Under första världskriget hade bruket stora beställningar och gick i skift.

På 1920-talet kom bakslaget. Marknaden var tydligenmättad.

I fabrikslokalerna har sedan gjorts försök med olika tillverkningar, bl.a. brikett- och träullsfabrik, men allt har varit av kort varaktighet.

Kvarn o sågverk fanns något längre upp i ån där denna trängs samman i en smal dalgång.

AB Tvingbriketten, Alnaryd.   Bild !

Fabriken uppförd år 1933. Till anläggningen hörde också den tidigare spikfabriken med kontorsbyggnad.

Fallhöjden i Lillån var 13 meter, utbyggd med 2turbiner om 55 hkr.

Fabrikens sammanlagd golvyta 930 kvm. Fem anställda.

Som råmaterial vid brikett-tillverkningen användesträkol- och koksstybb. Kapacitet 4 ton per arbetsdag.

Briketternas användningsområde var drift av gengasbilar.

Verkställande direktör var Tor Brunberg.

Tvings Porslinsfabrik 1955  -  1957

Porslinsfabriken låg i f.d. spikfabriken i Alnarydslokaler. Verksamheten drevs 1955 - 1957 av sonen till Wilhelm Rudbecksom grundade Karlskrona Porslinsfabrik.

Porslinet importeradesfrån Tyskland och dekorerades på fabriken i Alnaryd.

Porslinet är stämplat Bareuther, Bavaria och RS Tving.

 

Tvings TräindustriAB 1918  -  1945 Bild !

Tillverkade dörrar och fönster mest för export.

Lokalernas golvyta 600 kvm.

Slutet på 1930-talet var 26 man anställda i fabriken.

Anläggningen hadestickspår från järnvägen för transporter av gods.

Fabrikör Tor Brunberg var ägare till industrin.

 

StärkelsefabrikenTving Bild !

Ordförande Tor Brunberg

Byggnaden uppförd år1892 i sten. Anläggningen drevs med ångmaskin och elkraft.

100 hl potatis avverkas per dag. 4 stycken anställda.

Stärkelsefabriken stänger produktionen år 1952.

 

Tvings Kvarn o Såg 1939 – 1975 Bild !

Kvarnverketomfattade 2 par stenar, spets- o rensmaskin, siktverk, havrekross o utsädesrensare med betningsapparat. Drivs med elkraft.

Numera bostad och leverantör av elkraft.

Sågverksamheten avvecklades senare delen av 1950-talet.

 

Långasjö Kvarn &Såg

Ägare Bröderna Alriksson

Sågade och hyvlade trävaror

 

Blåningsmåla Såg och Kvarn. Bild !

Kvarnen och sågen uppförd på 1800-talet. Kvarnverket omfattade 1 parstenar, havrekross, utsädesrensare,betningsapparat samt siktverk vilket drevs av 3 turbiner om 50 hkr.

Fallhöjd4 meter.

Sågen drevs med turbinkraft om 30 hkr.

 

Alnaryds Sågverk

Ägare Eric Carlsson.

Produktionen var sågade trävaror för export främst Danmark, Tyskland, England.

Sågen avvecklad 1970-talet.

 

Bråstorps Ångsåg

Sågen uppförd år 1937 .Ägare Henry Åberg

Produktionens inriktning var sågade trävaror för export..

Sågen avvecklad slutet 1960-talet.

 

Mindre kvarnar och sågverk fanns på de flesta större jordbruk men var mestadels för gårdens egna behov.

 

Tvings Sparbank 1865 -  1985 Bild !

För utveckling avindustrier, jordbruk och boende föreslår Blekinge läns hushållningssällskap vid ett möte 29 januari 1864 att det startas en lokal sparbank i Tvings socken.

 

Det bildas en interimsstyrelse för "Tvings sockens enskilda sparbank" bestående av; nämndemannen Håkan Nilsson, kapten Claes vonBoisman, som valts till ordförande, kyrkovärden Åke Månsson i Måstad, häradshövding O.F. Brunberg, hemmansägare Nils Carlssonpå Lilla Näs, hemmansägare Anders Nilsson i Boasjö och kronolänsmannen M. Frisell på Stora Näs.

 

Det utfärdades en kungörelse att de som tecknat sig för "grundfondsbidrag"skall uti Tvings sockenhus (nuvarande Tvings församlingshem) efter avslutad Gudstjenst betala detsamma.

61 personer hade tecknat sig för bidrag till grundfonden.

Dessa huvudmäns bidrag utgör 701:- riksdaler samt Hushållningssällskapet bidrar med 200:-riksdaler.

Direktionen höll sitt första sammanträde i Tvings sockenhus söndagens den 2 april 1865.

Söndagar var sedan dagen när dåtidens sparare av praktiska skäl, kombinerade kyrkobesökoch bankbesök. Låneräntan var vid denna tid 6% som enligt dåtida praxis betalades i förskott.

År 1932 stod sparbankensfastighet färdig och verksamheten flyttades dit.

 

Bankens affärerutvecklade sig väl till fromma för bygdens utveckling. Närhet och den personliga kontakten mellan kunder och bankpersonal var nyckeln till framgång.

I 1980-talets början var Tvings Sparbank omskriven som Sveriges främsta i sin storleksklass.

Men samtidigt började orosmoln torna upp sig. Risken för rån ökade och ställde krav på ökad säkerhet med flera personal på plats. Datorerna gör sitt intåg och bankaffärer skall göras elektroniskt och inte över disk.

Detta sammantaget får till följd, att i bankens 120-de verksamhetsår beslutar Tvings Sparbanks huvudmän, vid två extra sammanträden att genom fusion uppgå i Sparbanken Kronan. Bankverksamhet skulle dock fortsätta i bankens lokaler ännu några år tills kontoret lades ner.

 

Tving Sparbanks sista styrelse utgjordes av; Lantbr. Sven Petersson, Bröstorp, Ivar Olsson, Möllekulla, Holmsjö, Lantbr. Henry Petersson, Jakobstorp, Försäljn.chef Bernt Wadman, Berg, Tuve Petersson, Gunnetorp,Skogsförman Bertil Svensson, Skillingsmåla.

 

Bankens huvudmannasammaträden hölls i maj månad och var högsta beslutande organ. Utöver formella beslutsärenden avslutades sammanträdet med middag och diverse underhållning.

Till årssammanträdet1976 hade huvudmännen Jan-Åke Johansson och Leif Månsson författat en visa som blev mycket uppskattad och sedan framfördes vid varje huvudmannasammanträde;

 

”En visa vill vi sjunga, den handlar just om bygdens bank

som hjälpt så mångenTvingbo men ändå ej är pank.

 

För säkra namn på lån,kreditansökningar

har gjort att vi harpengar kvar ännu i många dar.

 

Rätt ofta man om kvällen ser Ivar uti lampans sken

han kollar säkert lånen fast timmen den är sen.

 

För säkra namn på lån,kreditansökningar

har gjort att vi har pengar kvar ännu i många dar.

 

På bankens öppna tider man möts av Tuves dystra min

han räknar och han kollar för säkerheten sin.

 

För säkra namn på lån,kreditansökningar

har gjort att vi har pengar kvar ännu i många dar.

 

Som bas fungerar Sven, han ser till att mötet det blir kort

det finns ju faktiskt saker som kanske dunstar bort

Båd skåne, renat kanske även akvavit

det gör att vi kan prata fritt ur våra hjärtans djup.

 

Vid strora transaktioner då kallas hela styrkan till

och plogen ställs åt sida och sågverket står still,

Då kommer Eric, Ivar, Henry rusande

mot banken så förtjusande, här är det nåt´på gång.

 

Vi andra enkla män som här kallas bankens huvudmän

gör säkert skäl förnamnet för kvinnor finns ej än

men PR gör ju kvinnor lika bra som män

och tänk om Agda fick en vän till hjälp med dukningen.

 

Och vi som skrivit visan en uppmaning till alla har

om ni har gott om pengar så låt dom stanna kvar

för vi har säkra namn på allt som lånas ut

och pengarna tar aldrig slut har Wickman räknat ut.

 

Bland bankens stora män

har nu Ivar gjort sin sista dag

han många år har kämpat på natt såväl som dag

så vi fått säkra namn på lånansökningar

och gjort att vi har pengar ännu i många dar.

 

Till sist vi måste vädja till våra revisorer att

dom tager lite hänsyn till denna långa natt

för denna lilla fest vi gärna vill ha kvar

att tala om på gamla dar om banken ej finns kvar”.

 

Butiker

I landsbygdens utveckling spelar lanthandeln en framträdande roll. Efter 1846 års näringsfrihetsreform började antalet handelsbodar att öka. Affärer öppnades i varje by.

 

När köpmannen Tor Möller tillträdde som handlare i Alnaryd år 1948 fanns det 21 lanthandlare i Tvings socken och när han stängde butiken 1983 återstod endasten (1) enda.

Den butiken var Centrumhallen i Tving. 1984 stängdes även den butiken då den nya

affären vid Nävragölsvägen stod klar att öppna.

 

Hantverk

Skomakare,skräddare, kvarnar, träskomakare, krukmakare, café, bageri, urmakare,

snickare, målare, murare är några av alla yrken och service som funnits lokalt i bygden.

Vart och ett värda ett eget kapitel till historien.

 

Denna sida är visad 5997 gånger.