Vesan

Vesan

År 1966 minns 82 år gamle, före detta läraren Bernt Nilsson i en tidnings-artikel, när han år 1906 kom till Ysane och fick se Vesan som då ännu var en stor insjö. Då sjung ännu den månghundra stämmiga sjöfågelkören om vårarna ute på sjöns vatten. De vårarna skulle han aldrig glömma, när han nu drömmande tittade ut över Vesan och ser traktorernas surrande på den gamla sjöbotten.

 I församlingsbladet för Gammalstorp – Ysane Ã¥r 1988 berättas om hur sjön troligen fick utgöra begravningsplats när större epidemier hemsökte församlingarna och hur prästen där skördade hö och vass och jagade gräsänder.

Cronholm 1750-57 beskriver hur Vesan redan dÃ¥ börjat växa igen frÃ¥n  bräddarna och inÃ¥t och hur mycket rörvass som man bärgar vintertid till taktäckning, samt hur otroligt mycket fisk man fick vid högt vatten vid Norje by.

Strax innan utdikningen beskrivs i Blekingeboken för Ã¥r 1926 hur ” inne i vassruggarna och ute vid Vesans blankvatten tusentals vad- och simfÃ¥glar av olika slag häckar. Kom dit en stilla vÃ¥r- och försommarkväll och du skall förnimma en luft, mättad med kärlekshymner. Grodors tusen-stämmiga kväkande vipors ”kv-vit”, mÃ¥sars ”giit”, ”gitt”, änders smattrande, hundratals andra läten att förtiga, smeker ditt öra. Vesans lugna vatten kan ocksÃ¥ plötsligt sättas i rörelse av nÃ¥gon kraftig skärtfena, vare sig motivet är att undkomma eller gripa ett matnyttigt byte."

Äldre norjebor minns hur gäddorna i tusentals gick upp i Vesan för att leka, och när mörten gjorde så var det nästan så att vattnet kokade och man kunde ösa upp fisken med håv. Tom laxöring vandrade upp. Det berättas också om hur tusentals med vadare och änder av olika slag fanns där i sjöns paradisiska miljö och runt Gammalstorps kyrka fanns en jättestor hägerkoloni, med sina bon i träden runt kyrkan.

Tänk om man för en timme kunde få återuppleva denna utdikade sjö:s storslagna naturprakt, innan den dikades ut. Tänk hur det hade kunnat blivet.

 

 

 

Denna sida är visad 9485 gånger.