LOGGA IN
OM ROTBYGD

Livet på landet


Personerna i min berättelse kallar jag farmor och farfar, Hon som skrivit om dessa personer, var hennes farmor och farfar och hennes farmor har berättat detta för henne.

Farmor och farfar flyttar in pÃ¥ en gÃ¥rd i Boa ca 1876. Med liv och lust drog de in i det nya hemmet. Kreatursfarmen ökades. Farmor var väldigt svag för smÃ¥djur tex. ankor, gäss, höns, fÃ¥r och grisar. De hade alltid tvÃ¥ moderssuggor, som gav en efter dÃ¥tida förhÃ¥llandes god inkomst. Farmor hade god hand och tur med alla djur.   Lördagen var torgdag och dÃ¥ Ã¥kte hon med häst och vagn till Karlshamn med ost, smör, ägg, höns, potatis, grönsaker och blommer och sÃ¥lde där. Farfar gjorde massor av sopkvastar pÃ¥ vintern som sen ocksÃ¥ sÃ¥ldes där.  Det kom alltid gamla människor till gÃ¥rden och ville arbeta för lite mat, men de fick ocksÃ¥ lite kontanter Farmor avskydde att utnyttja folk, rätt skulle vara rätt. Dessa gamla fick hjälpa till med bland annat slöjda, göra vispar, fläta spÃ¥nkorgar, allt omsattes i pengar pÃ¥ torget. Det var tryggt med dessa gamla, samt en ilsken hund som höll vakt dÃ¥ alla de andra arbetade ute pÃ¥ Ã¥krarna. Det fanns gÃ¥tt om luffare och tattare och dyligt. När hösten kom och all potatis och rovor lÃ¥g instuvade i källare och magasinet var välfullt av god spannmÃ¥l, linet skördat och väl berett och höstplöjningen avklarad, dÃ¥ komma kardor, spinnrockar och vävstolar fram. Det vävdes lärft och fint linne,Dräll och bomullstyg till kläder. Farmor var mycket rädd om djuren. När de var ute pÃ¥ vintern, sÃ¥ hade hon pÃ¥ hästen tjocka breda täcken som täckte bÃ¥da sidorna och mage och spändes fast med remmar. En del elaka människor tyckte hon var pjoskig.  Det var ett stort hushÃ¥ll och det gick Ã¥t mycket mat. DÃ¥ de hade mycket grisar sÃ¥ slaktades det ofta. Det blev isterband,syltor, blodkorv och rökt fläsk. NÃ¥got som var mycket omtyckt var bönegröt d.v.s. de kokade bonnaböner och stötte dem väl och blandade det i potatismoset tillika med kokvatten. SÃ¥ var rotmos, kÃ¥l och kroppkakor mycket omtyckt.  PÃ¥ den tiden köpte man majsmjöl som de kokade gröt av, samt gräddade vÃ¥fflor av.  Farmor köpte alltid en stor säck kaffebönor som hon sen rostade efter Ã¥tgÃ¥ng. Hon var känd för att laga gott kaffe med dopp. Farmor hade som sed, som jag vill kalla Nordbottnisk. Hon bredde ett stort fat med härliga smörgÃ¥sar med pÃ¥lägg som stekt fläsk, rökt fläsk, prickekorv och skivad potatis, senap och inlagd gurka, rödbeta, ägg och kryddsill samt ost. Detta jättefat stod sen färdigt med ett fat över. DÃ¥ nÃ¥gon kom in sÃ¥ fick de kaffe och goa smörgÃ¥sar, gissa om det smakade. Farmor ville alltid ha ett rymligt kallrum, där hon hade all mat, bröd och mjölk. Det var mÃ¥nga som skällde pÃ¥ henne för att hon offrade sÃ¥ mycket tid pÃ¥ detta. Till skillnad mot folk i allmänhet där hushÃ¥llet var rätt sÃ¥ knappt och hafsigt.  Farmor använde mycket frukt i hushÃ¥llet, kokade ofta fruktsoppa och krämer.  Hon la in massor med rabarber och blÃ¥bär, sÃ¥ hon kunde koka krämer hela vintern. Hon var även glad Ã¥t Ã¥l, bÃ¥de inkokt och rökt, samt pepparotsgädda. Inte hennes ostkaka att förglömma.

Ja lilla farmor hur hann du med allt. MÃ¥nga barn föddes under denna tiden, men alla fick nog hjälpa till och det fanns pigor pÃ¥ gÃ¥rden ocksÃ¥, men farmor gjorde det mesta i hushÃ¥llet. Inget vatten inne, allt fick hämtas i en brunn pÃ¥ gÃ¥rden. Ingen el fanns heller, Hade vi klarat det idag? 









Denna sida är visad 986 gånger.