LOGGA IN
OM ROTBYGD

Claus Nowotny om sin tid som chef på Radio Blekinge

Den genomgripande programmässiga förändring jag initierade var framförallt att få en närvaro, en känsla av här och nu, av delaktighet för lyssnarna i det som sändes. Nyckeln till detta var att sända betydligt mer direkt. Det stämde också med tankarna för lokalradion att vara nära sina lyssnare. Och med de resurser vi hade. När jag kom var morgonsändningarna  i stor utsträckning bandade!!! Förutom nyheterna, där ju inslagen egentligen också var bandade dagen innan, var det mesta inspelat långt i förväg. Ofta standardiserat. Vi köpte in SAAB-bilarna med enkel utrustning för direktsändning och så var en morgonreporter igång som kunde vara ute, utan tekniker, och sända direkt.

Det gav en helt annan nerv i sändningarna. Och, tror jag, en utveckling också för reportrarna. Att utnyttja den spänning som ligger i själva intervjusituationen. Detta gick ju igen i Nyhetssändningarna under dagen och i många andra program. Tex Journalen på fredagseftermiddagarna som vi startade. Journalen, med signaturmusiken från SRs gamla klassiska Journalen, var ju ett försök att lite tänja på gränsen mellan nyheter och program. Och också praktiskt och personellt överbrygga ett ibland högt staket mellan de två avdelningarna.

Öppnandet av Karlshamnsredaktionen, som skedde mot Stockholms vilja, var också ett led i att komma närmare våra lyssnare. Ser på vad vi berättade om Karlshamn med omnejd före och efter Karlshamnsredaktionens tillkomst så ser man en tydlig skillnad. Mycket större bredd, många fler personer och betydligt oftare inslag och personer från den västra länsdelen. Det blev en radio för hela länet.

På söndagsmorgnar på bästa sändningstid bytte vi ut finskspråkiga sändningar mot uppläsning av tex Nässlorna blomma av hemmasonen. Med resultat att lyssningen steg dramatiskt. För mig handlade allt detta om att göra radio. Inte för att radio måste vara direktsänt. Nej, men man måste hela tiden fråga sig vilken produktionsform passar bäst för det vi ska berätta, rapportera eller förströ om.

Jag var chef mellan åren 1982- 1985. Knappt fyra år. När jag kom låg Radio Blekinge lyssnarmässigt på nästa sista plats av de 24 stationerna i Sverige. Knappt fyra år senare låg vi tvåa från toppen, med endast traditionellt starka Gotland, före oss. Det var resultatet av en kraftig omorientering av innehåll, arbetssätt och medarbetarnas betraktelsesätt av mediet och publiken. Att medarbetarna var beredda att ta på sig det sk fullskaleförsöket, dvs att sända lokalradio i egen kanal och inte i fönster i en rikskanal, ett försök som vi dock inte fick, var ändå ett bevis för att det skedde ett totalt mentalt nytänkande under mina år. 
Några speciella minnen? Ja, ubåtsjaktens lite hysteriska dagar minns jag förstås. Ett intressant journalistiskt dilemma. Som jag inte är säker på om vi lyckades hantera. Jag minns också fantastiska direktsändningar från Tall Ships Race, den soliga varma sommaren. Och som sagt många andra direktsändningar där man aldrig riktigt visste hur reportern skulle komma i mål med sitt uppdrag. Icke att förglömma Margareta Skantzes genomarbetade produktioner av hög kvalitet.  Mycken annan bra radio onämnd!
(2002)
 


Denna sida är visad 567 gånger.

Visa karta

Denna berättelse är skapad av:
Ingemar Lönnbom, 2014-12-30
Redigerad, 2014-12-30