Förra året gifte sig vår son
Förra året gifte sig vår son. Han bor i Västergötland och hans fru kommer från Göteborg. Vi trodde att vi skulle åka till ett bröllop någonstans i dessa trakter. Men nej, brudparet hade en hoper vänner landet runt och många av dem hade aldrig varit i Tomas hemstad Karlskrona OCH hade inte heller tänkt att någonsin åka till den hörnan av Sverige.
Ungdomarna ville visa upp världens vackraste stad och gjorde därför en kupp genom att förlägga sitt bröllop till just Karlskrona.
Jag hade stränga tillsägelser att inte lägga mig i det här bröllopet - de ville planera själva.
Däremot fick jag gärna vara springflicka och fixa de saker som de ville ha.
Efter mycket farande runt och kollning på den ena vackrare platsen efter den andra bestämde de sig för att vigas på Stakholmen.
Jag blev förskräckt över valet eftersom jag upplevt platsen skräpig.
Jag tog kontakt med städavdelningen i Karlskrona som lovade göra riktigt fint - och det gjorde de - verkligen!
Brändaholm som ligger strax bredvid brukar ha sina flaggor hissade på söndagar men bröllopet var ju en lördag... Kanske Brändaholmsborna kunde vara snälla och flagga även på lördagen? Visst! Så gott som alla flaggorna vajade denna dag
till brudparets ära.
När jag kom till posten på Blå Port och bad om några extra fina frimärken eftersom det var en bröllopsinbjudan fick jag de som postkassörskan lagt undan till "ett alldeles extra tillfälle". Det var Daniel och Victorias förlovningsmärken med guldringarna på. "Ska du inte ha till tackkorten också?" En sådan omtänksamhet!
Vi hyrde Blekinge Museums vrakeka Klaura med röda segel. Några skeppare seglade med den till Dragsö där brudparet mötte upp. De kryssade över Danmarksfjärden fram till Stakholmen där vigselförrättaren, musiken och bröllopsgästerna väntade.
Efter vigseln promenerade vi i kortege med musikerna i spetsen till lövad Axel. På Axels brygga hurrades och firades det med champagne och snittar. Axel tog oss ut förbi Brändaholm med alla flaggorna på en guidad tur till Östersjöskolan (brudgummens gamla skola) för att fortsätta med festen.
Flera gäster stannade kvar i Karlskrona litet längre. Man kunde ju göra så mycket mer när man i alla fall var här. Några spelade golf, andra paddlade kajak eller såg sig om i staden.
Jo, gästerna som inte någonsin tänkt åka till Karlskrona var betagna.
Nu kommer jag till det viktigaste: När jag har berättat om detta bröllop har andra berättat om sina egna eller barns eller andras bröllop som varit lika fantastiskt trevliga på helt olika sätt. Jag har häpnat över alla berättelser - vilken bröllopsstad Karlskrona är!
När jag tänker på allt innerligt positivt bemötande jag fick under mitt springflicksjobb blir jag rörd. Det här måste fler få erfara!
En av ägarna på hotell Conrad/Aston och jag beslutade oss för att försöka lansera Karlskrona som Bröllopsstaden.
Vi bjöd in en rad personer från Näringslivskontoret, turistbyrån, kyrkor, några företagare och andra som vi tänkte skulle kunna vara intresserade. Alla insåg kommunens unika potential och viljan fanns från början att vi skulle arbeta tillsammans för att förverkliga Bröllopsstaden Karlskrona.
Vi inbjuder alla brudpar från hela världen att komma hit och ta del av allt det vackra, alla tjänster, omtanke och finurligheter.
Stora påkostade bröllop och små enkla - alla välkomna - det finns något för alla i Karlskrona - året runt!
Elsmari Furuvall Mattsson
Denna sida är visad 3037 gånger.
Denna berättelse är skapad av:
Elsmari Furuvall, 2013-11-20
Redigerad, 2013-11-20 22:03:38