Vargberättelser i Holmamåla med omnejd
Dessa berättelser är nedtecknade av August Leander Johansson då han åkte omkring i bygden och intervjuade under första hälften av 1900-talet.
Charlotte Korneliusson i Långemåla född 1854:
I Ledja i flyet bakom Per Olssons hus tog en varg, en sommar då folket var inne och åt middag,en ko. De fingo höra tjuren "röta" och råma, då de kommo fram fingo de se en varg som"kåg" och hankade i sig inälvorna, medan de andra djuren, däribland en stor tjur gingo i en ring omkring och "rötade". Kon som var nykalvad levde,men stacks genast.
År 1861 mötte min äldste bror Petter en varg i "Breabäcks oxhage" och han fick gå baklänges ett stycke och slå mot honom med en länk, järnkätting som han skulle ha till "fängsel till en följa". Petter var 14 år då han mötte vargen.
Karl Andersson Holmamåla, född 1857:
Vargen tog en liten hund för Per Andersson i "Fridas hage" Buggamåla. Per Andersson var i skogen och hämtade ved som han drog själv på en drög. Han hörde när vargen tog hunden då den skrek till. Han gick dit och kom på slagen, då det var spårsnö. Han spårade vargen till "Fransatorpet" väster om Norrasjön, ringade in vargen där. Sedan hämtade han Tore Jönsson i Holmamåla, som "boade" åt "Sillmalla", Buggamåla, Ledja, jägare. "Di var ett helt vargaskall", sa mor.En del hade bössor.en del vargaspjut med holling,yxor mm. 20-40 man var beväpnade med tjugor. Då man kvällningen kom till platsen slog man en ring runt platsen efter Per Anderssons spår. Vargen låg på en flat sten och sov. Tore Jönssons bror sköt första skottet, sedan gick vargen åt Tore Jönssons håll som gav honom "döaskottet" -vargen låg och gapade och fräste- Per Andersson stack in bössan i munnen och sköt.
Denna sida är visad 2524 gånger.
Denna berättelse är skapad av:
Jan Jeppsson, 2013-10-11
Redigerad, 2013-10-17 22:43:39