Karlshamn förr och nu
Här berättar vi om Karlshamn förr och nu. Personliga minnen och kulturhistoriska berättelser.
Karlshamn var från början fiskeläget och utskeppningshamnen Bodekull, eller Bokull. År 1664 fick Bodekull stadsprivilegier och 1666 bytte staden namn till Karlshamn, uppkallad efter kung Karl X Gustav.
Bodekull var sedan tidigt 1500-tal en livligt trafikerad bondehamn som låg vid Mieåns utlopp. På 1640-talet anlades den sk Holländarevägen, som blev en viktig handelsled för de svenska järnmanufakturerna i södra Småland.
Karlshamn har behållit sin stora betydelse som hamnstad och har idag en av landets största djuphamnar. Hamnen betjänar industrier även utanför länet. Den industriella verksamhet, som framförallt gjort Karlshamns namn vida känt, är brännvins- och spritförädlingen som nådde sin höjdpunkt under slutet av 1800-talet. L O Smith från Karlshamn är den man som kom att dominera hela den svenska brännvinshandeln. Karlshamn blev med tiden bekant även för sin punschtillverkning. Det mest kända fabrikatet är Carlshamns Flaggpunsch, som fortfarande finns kvar även om den numera inte tillverkas i Karlshamn.
Staden var vid samma tid också känd för sin förädling av tobak. Redan vid slutet av 1600-talet anlades de första tobaksspinnerierna och sammanlagt har här funnits inte mindre än 40 tobaksfabriker. Förutom piptobak gjorde man cigarrer, tuggtobak och snus.
År 1763 härjades Karlshamn av en stor brand som ödelade en avsevärd del av bebyggelsen. Det var i första hand de välbärgade köpmännen som kom att sätta sin prägel på staden. Handelsgårdarna byggdes mellan Drottninggatan och Mieån. Boningshusen, med kontor och butiker, vette mot huvudgatan och de stora magasinsbyggnaderna låg närmast ån.
Efter branden kom en speciell panelarkitektur att utvecklas i Karlshamn. Husen byggdes med smala och starkt utskjutande knutpilastrar. Taken är höga brutna eller höga sadeltak, ofta utsvängda. Ett karakteristiskt exempel på 1700-talets karlshamnsarkitektur är Skottsbergska gården, som anses vara en av landets bäst bevarade handelsgårdar från 1700-talet. Den uppfördes av den driftige handelsmannen Olof Ohlsson och stod färdig 1766.
Under första hälften av 1800-talet fick husen en mer anspråksfull fasadutformning som saknar motsvarighet i andra trästäder. Den kännetecknas av att dörren sitter mitt på huset mellan två pilastrar som är bredare än husets övriga. De höga taken och knutpilastrarna kännetecknar också dessa byggnader. På Harms backe längs den södra delen av Drottninggatan finns exempel på sådana hus. Där ligger bl a Alice Tegners födelsehem, Harmska huset och Hotell Hoppet, som omnämns i Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Karlshamn var under 1800-talet en av de stora samlingsorterna fšr utvandrarna på väg till Amerika. Nere vid hamnparken står Axel Olssons utvandrarmonument, Karl-Oskar och Kristina.
Vill du bidra med din berättelse till denna rotbygd?
Kontakta redaktionen så hjälper vi dig vidare.
Denna sida är visad 8446 gånger.